1800-talet fattigdom
fattigvårdens former och understödstagare i Skellefteå socken under talet om hur fattigvården var utformad och hur den förändrades i en landsbygdssocken. Hennes fokus ligger på fattigvårdens organisation och de fattiga som fick hjälp av fattigvården. Engberg. Under slutet av talet pågick en debatt i Sverige om det "sociala eländet". För att komma tillrätta med detta problem förespråkade Knut Wicksell användning av preventivmedel.
Han mötte starkt motstånd som ansåg att preventivmedel skulle ge mycket skadliga förändringar av kvinnors sexuella beteende. Kring sekelskiftet uppstod en allmän diskussion om behovet av preventivmedel för kvinnor. Frågan som debatterades var om preventivmedel skulle befria kvinnorna eller göra det svårare för dem att tacka nej till samlag. För många kvinnor var det viktigaste att bli av med målsmanskap och kunna neka samlag.
Hinke Bergegren förespråkade preventivmedel och ansåg att kunskap om och tillgång till preventivmedel skulle minska fattigdomen i Sverige. Även han möttes av mycket kritik och hans yttrande ledde till års preventivmedelslagstiftning, Lex Hinke. Lagen förbjöd offentlig information om preventivmedel. Svenska myndigheter ansåg att detta var en bra lag, men den kom i praktiken att få förödande konsekvenser.
Den första abortlagen blev hårt kritiserad, vilket ledde till utformandet av den andra abortlagen.
Livet för de fattigaste
Denna lag fick stor betydelse för kvinnor och resulterade i färre illegala aborter. Skolan började även bedriva sexualundervisning och synen på sexualitet blev friare under talet. Olika former av preventivmedel har alltid använts. Metoderna varierade från verkningslösa vidskepliga ritualer, till tekniker som avbrutet samlag, och olika former av naturmediciner. Dessa kunskaper fördes vidare informellt, men även av kloka gummor.
Det är sannolikt att kvinnor alltid känt till olika metoder som de använt för att hindra ofrivilliga graviditeter som resultat av frivilligt eller påtvingat samlag och som förmedlades mellan kvinnor. Detta förenade kvinnor i en gemenskap som uteslöt och skapade fruktan hos män för kvinnor och deras kroppar. Under talet ökade befolkningen i Sverige vilket ledde till trångboddhet , sjukdomar, alkoholism, prostitution , könssjukdomar , ogifta kvinnor, barn födda utanför äktenskap, barnamord och aborter.
För att komma till rätta med det "sociala eländet" började Knut Wicksell förespråka preventivmedel. Wicksell bemöttes av motståndare vars huvudargument argument var att om graviditetsrisken upphävdes skulle ingenting finnas som lade band på den kvinnliga sexuella lusten. De menade även att den sexuella njutning utan risk för befruktning som preventivmedlet möjliggjorde skulle resultera i att samlaget enbart skulle användas för njutning istället för barnalstrande.
De ansåg även att preventivmedlen skulle resultera i sjukdomar såsom homosexualitet, ofruktsamhet och otrohet genom missbruk av könsorganen. Motståndarna trodde också att användandet av preventivmedel skulle ge farliga effekter på kvinnans sexuella beteende. De menade att rädslan över att bli gravid hjälpte den ogifta kvinnan att stå emot frestelser. Att kvinnan själv skulle kunna bestämma om hon vill ha barn eller inte skulle resultera i att hon istället började följa mannens exempel och ägna sig åt relationer utanför äktenskapet.
Motståndare föreslog att man istället för preventivmedel skulle tillämpa sexuell avhållsamhet inom äktenskapen och på så sätt hålla barnantalet nere. Sexuell avhållsamhet skulle även förhindra oönskade graviditeter på grund av misslyckade preventivmedel, likväl abort. De ansåg att avhållsamhet inte behövdes tillämpas fullt ut då de trodde att få kvinnor var så fertila att de ständigt fick barn på barn. Dessutom ansåg man att legalisering av abort skulle innebära att man tog ett steg tillbaka i utvecklingen och emot vad den kristna moralen förespråkade.
Kvinnor uttalade sig inte i någon större utsträckning offentligt i frågan om preventivmedel. En anledning var att tidens kvinnorörelse inte vågade. Detta med anledning till att argument som fördes emot kvinnoemancipation och rösträtt var att kvinnorna skulle sluta föda barn om de blev emanciperade.
Fattighus i Sverige
Man ansåg att avskaffandet av mannens målsmanskap och rätten till att bestämma över hustruns arbetskraft och sexualitet var viktigare frågor, och att en hustrus rätt att säga nej till samlag skulle vara ett större framsteg i och med att sexuell underdånighet sågs som ens hustrus plikt enligt lag och sed. Preventiva åtgärder sågs inte som ett medel till kvinnoemancipation på grund av det sexuella tvång man ansåg att hustrur redan var underkastade.
Istället skulle frihet från graviditet och barnavård resultera i att hustrur blev mer sexuellt tillgängliga för sina makar. På så sätt ansågs män tjäna på preventivmedel på kvinnors bekostnad. Kvinnorörelsens kamp stod istället mellan vad man beskrev som manlig och kvinnlig sexualitet. Utöver detta var kvinnor utsatta för livsfarliga förlossningar. Många som fött barn led av svåra förlossningsskador, underlivsinfektioner och livmoderframfall.
Eftersom det inte fanns några säkra preventivmedel under denna tid var en livsfarlig abort den enda utvägen om preventivmedel inte fungerade. Den gifta kvinnan riskerade även att bli smittad av syfilis och andra könssjukdomar av sin man. Många kvinnor blev till exempel sterila genom gonorré.