0.4 på högskoleprovet
Är det verkligen så att alla som får har en IQ på ? Det enkla svaret är att: Nej, alla som får på högskoleprovet har inte en faktisk IQ på , det är svårt att helt göra en generalisering när det gäller två olika mätinstrument. Normeringstabellerna för höstens högskoleprov publicerades den 26 november och du finner dem nedan. Du kan även omvandla ditt antal korrekt besvarade frågor till normerat resultat i Normeringskalkylatorn och se hur poänggränserna för ett visst normerat resultat varierat mellan provomgångar historiskt.
Din IQ enligt Högskoleprovet
Du hittar allt övrigt material kring höstens högskoleprov såsom provfrågor, facit och förklaringar till alla uppgifter på vår huvudsida om höstens högskoleprov En stor skillnad om man jämför höstens högskoleprov med tidigare provomgångar är att endast personer utan ett giltigt resultat sedan tidigare fick göra höstens prov Anledningen till denna begränsning var att få ner antalet provdeltagare för att kunna genomföra provet med minskad risk för smittspridning under rådande coronapandemi.
Eftersom provskrivare som gjort högskoleprovet mer än en gång i genomsnitt tenderar att prestera något bättre än förstagångsskrivare fanns på förhand frågetecken kring hur detta skulle hanteras i normeringen av höstens högskoleprov Många frågade sig om det nu skulle bli lättare än vanligt att uppnå höga normerade resultat eftersom de som redan gjort högskoleprovet tidigare inte fick delta. Om vi jämför andelen provdeltagare för varje normerat resultat på högskoleprovet hösten med motsvarande andelar för hösten ser vi att detta inte verkar vara fallet.
I diagrammet nedan motsvarar de blå staplarna hösten och de röda hösten Vi ser att de blå staplarna övervägande är högre än de röda för resultat i intervallet 0. Detta betyder att en större andel av provdeltagarna hösten fick resultat i det lägre intervallet och en mindre andel uppnådde höga normerade resultat jämfört med hösten I tabellen nedan visas andelen provdeltagare som uppnådde varje normerat slutresultat för högskoleproven hösten och hösten samt skillnaden mellan dessa provomgångar.
En positiv skillnad innebär att andelen provdeltagare som uppnådde ett visst normerat resultat hösten var större än motsvarande andel hösten Det framgår även här tydligt att fördelningen i resultat är förskjuten nedåt hösten jämfört med hösten Nu när normeringstabellerna för höstens publicerats kan vi även studera hur många korrekt besvarade uppgifter som behövdes för varje normerat resultat på det kvantitativa respektive verbala blocket jämfört med tidigare provomgångar.
I diagrammen nedan motsvarar varje färgad kurva ett visst normerat resultat och varje markerad punkt längs kurvorna visar en provomgång. Den lodräta axeln visar antalet korrekt besvarade uppgifter som behövdes för att uppnå ett visst normerat slutresultat. För det kvantitativa blocket det vänstra diagrammet ovan krävdes för de flesta normerade resultat något något fler korrekt besvarade uppgifter jämfört med hösten Störst var skillnaden för höga normerade resultat — för kvantresultat 1.
För kvantresultat i intervallet 0. De kvantitativa provpassen på höstprovet ser därmed ut att ha varit något lättare än hösten även om det inte rör sig om några enorma skillnader. För det verbala blocket det högra diagrammet ovan var skillnaderna om man jämför höstens högskoleprov med hösten små. För 9 av 20 normerade verbala resultat var poängränserna desamma för båda provomgångarna, för 9 normerade resultat är skillnaden i antal korrekt besvarade frågor endast en uppgift mer eller mindre och för två resultatnivåer, 1.
Svårighetsgraden ser därmed ut att i det stora hela vara jämn mellan dessa provomgångar inom det verbala blocket. Högskoleprovet är ett återkommande prov som vanligtvis ges två gånger per år och tanken är att resultatet från ett visst högskoleprov ska vara jämförbart med resultat från andra provomgångar. Även om UHR som utformar provet strävar efter att göra proven så jämnsvåra som möjligt kommer det av naturliga skäl alltid att finnas avvikelser mellan provomgångarna.
Vissa prov är helt enkelt lite lättare medan andra kan vara något svårare, även om skillnaderna inte brukar vara särskilt stora. För att så rättvist som möjligt kunna jämföra resultat mellan olika högskoleprov används därför en normeringsprocess som ska kompensera för skillnader i svårighetsgrad mellan provomgångar. Denna process är både avancerad och tidskrävande och det är därför det tar några veckor efter provdagen innan normeringen är färdig och du får veta ditt definitiva högskoleprovsresultat.
Förenklat kan man säga att det UHR gör är att rätta proven och sedan analysera hur provdeltagarnas antal rätta svar fördelar sig på gruppnivå. Man ställer sedan upp en normeringstabell vardera för den verbala respektive kvantitativa delen av provet som översätter antal korrekt besvarade frågor mellan 0 och 80 till ett normerat resultat mellan 0. Det slutgiltiga normerade resultatet ges sedan av medelvärdet av den verbala och den kvantitativa delens normerade resultat.
Normering av höstens högskoleprov 2020
Om du t. För en ingenjörsutbildning kan det t. För att kolla hur antagningen sköts för just den eller de utbildningar som du är intresserad av rekommenderar vi att kolla upp detaljerna på lärosätets hemsida som du kan finna via exempelvis antagning. Om du vill läsa mer om hur normeringsprocessen går till i detalj kan du göra det på vår allmänna sida om normering av högskoleprovet. Det finns flera faktorer som kan påverka normeringen så att det krävs antingen fler eller färre rätta svar för att uppnå ett visst normerat resultat i intervallet 0.
Några faktorer med möjlig inverkan är följande:. Höstens högskoleprov ställdes ursprungligen in då det inte bedömdes kunna genomföras på ett smittsäkert sätt under coronapandemin. Senare ändrades beslutet och istället för att ställas in hålls höstens högskoleprov för en begränsad skara av provdeltagare, mer specifikt personer utan ett sedan tidigare giltigt högskoleprovsresultat. Provdeltagare som skrivit högskoleprovet en gång tidigare eller mer tenderar att prestera bättre än personer som skriver provet för första gången.
Nu när endast personer som inte tidigare skrivit högskoleprovet får delta lär detta innebära att antalet korrekt besvarade frågor sjunker något på gruppnivå. Det kan också bli så att en mindre andel provdeltagare än vanligt når riktigt höga råpoäng antal korrekt besvarade frågor.