Vilket stöd en döende person kan behöva

I filmen berättar Bertil Axelsson, läkare och professor i palliativ medicin, om vilket stöd som finns att få, för dig som är närstående till en person som är obotligt sjuk eller döende. Det är viktigt att du som närstående blir sedd av vården, får tillräckligt med information och kan känna dig trygg, oavsett vad som händer. Palliativ vård ges för att lindra symtom och se till att den som är sjuk har ett så bra liv som möjligt under den tid som är kvar.

När livskvalitet är viktigare än livskvantitet. Palliativ vård fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos patienter med en obotlig sjukdom. Istället för botande, kurativ behandling, inriktar sig den palliativa vården på att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet. Målet med en palliativ behandling är att kunna ha kvar en så hög livskvalitet som möjligt, så länge som möjligt. Lättläst om palliativ vård.

Livets slutskede sista dygnet I samband med dödsfallet eller efter en tid därefter ska ett efterlevandesamtal erbjudas.

Tidiga tecken på döende Palliativ vård – att förlänga livet eller lindra symtom - Vård i slutet av livet Palliativ vård – att förlänga livet eller lindra symtom Du kan få palliativ vård om du har en livshotande sjukdom som du inte kan bli av med.

Palliativ vård i livets slutskede Äldreomsorg Om du vill ha äldreomsorg kan du eller en närstående ta kontakt med en biståndshandläggare på kommunens socialtjänst.

Syftet med palliativ vård är att skapa trygghet runt den som är obotligt sjuk och se till att de medicinska, psykiska, sociala och existentiella behoven tillgodoses. Olika specialister samarbetar för att helheten ska bli så bra som möjligt för den som är sjuk — allt från läkare och sjuksköterskor till kuratorer och dietister. Att ge trygghet och vara ett stöd till de närstående i en påfrestande situation är också en viktig del av det palliativa teamets uppgifter.

Det finns olika former av lidande man kan drabbas av och som det finns hjälp att få lindrande kring. Den palliativa vården ska ha en helhetssyn kring den som är sjuk. Därför är det viktigt att olika kategorier av personal samarbetar tillsammans utifrån sin specifika kompetens. För att kunna bidra med trygghet och stöd i en påfrestande situation är en viktig del av vårdpersonalens uppgift att bygga upp en relation både till den som är sjuk och de närstående.

Det görs främst med hjälp av samtal. Att våga prata om svåra frågor är en viktig del av den palliativa vård. Det är bra om vårdpersonalen frågar hur mycket information den som är sjuk vill ha och visar respekt för om hen inte vill ha så mycket information. När personalen informerar om något svårt ska informationen alltid vara korrekt och tydlig. Det är viktigt att den inte är för inlindad eftersom det lätt leder till olika tolkningar och missförstånd.

Att kontiuerligt ha samma personer i personalgruppen kring den som är sjuk är också bra för att skapa trygghet.

Palliativ vård – allmänt

Även närstående befinner sig ofta i en egen sorg och kris. Det är viktigt att också de som är nära får samtalsstöd, både med och utan den som är sjuk. När närstående får möjlighet till enskilt samtal kan det vara lättare att ställa de frågor som kanske undviks när den som är sjuk är med. Om de som lever nära någon som är sjuk har en realistisk bild och är informerade om det förväntade förloppet brukar det leda till ökad trygghet.

Som närstående kan man behöva känslomässigt stöd via samtal men även kring mer praktiska saker som ekonomi eller juridiska frågor. Under talet när nya läkemedelsbehandlingar kom ökade förståelsen av döende personers behov av stöd. I Sverige, som i många andra länder, startade den palliativa vården med cancerpatienter i livets slut. Många tänker att palliativ vård bara handlar om vård i livets slut, men den palliativa vården kan delas upp i en tidig och en sen fas.

Den tidiga fasen kan pågå under flera år medan den sena fasen bara pågår under månader eller veckor. Den sena fasen delas in i ytterligare faser. Faserna skiljs åt av mer eller mindre tydliga brytpunkter där det är viktigt att den som är sjuk och de närstående får tydlig information om att vårdens inriktning har ändrats.

När döden är nära

Under den tidiga palliativa fasen fortsätter man med behandlingar som har ett syfte att bromsa sjukdomsutvecklingen, förlänga livet och ge bra livskvalitet. Det finns cancersjukdomar som är kroniska redan när man får sin diagnos. Andra sjukdomar blir kroniska efter att sjukdomen spridit sig till andra organ än det organ sjukdomen började i. Det är viktigt att identifiera de som är sjuka i en tidig palliativ fas för att hinna bedöma och planera för kommande vårdbehov i god tid och för att sätta in rätt resurser i rätt tid.

Det kan minska lidandet hos både den som är sjuk och de närstående. När cancersjukdomen inte går att bota återstår ändå flera alternativ för att behålla en så hög livskvalitet som möjligt och hålla sjukdomen under kontroll. Läs mer om strålbehandling. I en del fall ges cytostatika som behandling mot en cancersjukdom i syfte att lindra symtom och ge en längre överlevnadstid. Läs mer om cytostatikabehandling. I den sena palliativa fasen ger man inte längre behandling för att bromsa sjukdomen och förlänga livet.

Inriktningen är istället att ge så bra livskvalitet som möjligt under den tid som är kvar. Det är oftast inte heller meningsfullt med förebyggande behandling som att sänka kolesterolvärden eller blodtryck. Studier visar på att det kan vara gynnsamt att sluta med kolesterolsänkande och blodtryckssänkande mediciner i den sena palliativa fasen för att det då kan göra mer skada än nytta.