Historia skoaffär 1950 upplands väsby
Upplands Väsby (Swedish pronunciation: [ˈɵ̌pːlands ˈvɛ̌ːsbʏ] ⓘ) is a locality and the seat of Upplands Väsby Municipality, Stockholm County, Sweden with 48, inhabitants in [1] History[ edit] The municipality has a long history with clear traces of settlements from the pre-Christian times in several places. Förutsättningarna för tillkomsten av samhället Upplands Väsby var de industrietableringar som gjordes i början av talet. Fram till dess var Upplands Väsby helt präglat av jordbruk.
Snett emot järnvägsstationen vid Väsby uppförde verkstadsarbetarna själva en stor maskinhall med enkla plankväggar, tak på regelstomme och jordgolv. Bl a tillverkades rör till Lux-lampor för leverans till flottan.
Så småningom följde ytterligare företagsetableringar. Fabriken togs i bruk , fem år efter det att firman Wäsby Verkstäder etablerat sig på tomten intill. Företaget tillverkade även internationellt eftertraktade produkter som fotogenkök och bläslampor. Här kan noteras att Optimus då och långt fram i tiden var synonymt med fotogenkök. Redan efter några år sysselsatte företaget ca personer. I namnen på bostadskvarteren kan man spåra företagets verksamhet.
Där hittar man t ex kv Brännaren, Lampan, Lågan osv.
Upplands Väsby
Väsby utvecklades till ett påfallande stabilt samhälle. Under perioden till höll sig folkmängden relativt konstant. Till en början pendlade en del arbetare hit men så småningom utvecklades Väsby Villastad alltmer till en självständig industriförort visserligen med goda kommunikationer till Stockholm men i stort sett självförsörjande. Karaktären av brukssamhälle var påfallande. De tre socknarna Ed, Fresta och Hammarby var under seklets första hälft i stort sett oberoende av var.
I Hammarby hade industrierna och byggnadsverksamheten den största betydelsen för arbetsplatsförsörjningen.
En bok om Upplands Väsby
I Ed och Fresta däremot var jordbruket den dominerande sysselsättningen fram till tiden för andra världskriget. I Fresta hade även handelsträdgårdarna en stor betydelse under denna tid. En sentida motsvarighet till de tegelbruk som uppstod vid herrgårdsbyggena var den tegelfabrik som under tidigt tal etablerades av en av Anton Tamms anställda. I de kvarter som betecknande nog kallas Leran och Teglet i Väsby uppfördes en tegelugn och torklador och härifrån levererades merparten av det tegel som behövdes för byggena i Väsby Villastad.
Bruket lades ner omkring Under talet var Upplands Väsbys industrier koncentrerade till centrala Väsby. Där fanns inte enbart de stora verkstadsindustrierna Optimus och Metallverken utan också kvarn, såg, brädgård och smidesverkstad. Arbetet med en generalplan för Fresta socken slutfördes och ett område utefter Uppsalavägen lades ut för industriändamål. I generalplanen för hela kommunen som togs fram på talet fastställdes arbetsområdet Bredden och därmed sattes den stora industrietableringen igång här.
I Ed började samtidigt Njursta industriområde ta form, där Skånska Cementgjuteriet etablerade sig Den senaste större industriutbyggnaden i den centrala delen av kommunen är Marabous fabriksområde i Smedby, byggt på gammal åkermark intill stambanan. Det komplexa industriområdet omfattar fabriksbyggnader, lastbilsterminal, bilparkering, cykelställ, skulpturplats med relief och spegeldamm, japansk trädgård och blomsterängar och ett litet utarrenderat åkerbruk med växlande odlingar.
Upplands Väsby Text: Upplands Väsby, Kulturhistoriska miljöer, Förutsättningarna för tillkomsten av samhället Upplands Väsby var de industrietableringar som gjordes i början av talet.