Hur länge är dödsstraff i sverige
Dödsstraff finns som laglig straffpåföljd i 33 av USA:s 50 delstater. [ 1] Av dessa är det dock en minoritet som regelbundet tillämpar dödsstraffet. Till de 33 delstaterna räknas exempelvis Nebraska, vars högsta domstol ogiltigförklarat den enda avrättningsmetod som delstatens grundlag tillåter.
Dödsstraff i Sverige
Kalifornien, med ca 38 miljoner. I Sverige är dödsstraff helt förbjudet sedan i Regeringsformens 2 kap, 4 § med frasen " Dödsstraff får inte förekomma ". Fram till början av talet var döden den vanligaste bestraffning för grövre brott, eftersom fängelse var ovanligt. De flesta dödsstraffen har skett genom halshuggning , vilka utfördes av tillförordnade skarprättare eller mästerman som de också kallades.
Förrättare av andra sorters avrättning kallades ofta bödel, men orden kan användas synonymt. Halshuggning sågs som en förhållandevis human metod, med begränsat lidande, ifall redskapet var bra nog och skarprättaren var skicklig nog att lyckas vid första försöket. Före fanns det en skarprättare i varje län, men yrket var inte populärt. Inte sällan var bödeln en dödsdömd som fått välja bödelsyrket istället för döden.
Missaktningen, förföljelsen och den starka sociala utfrysningen av bödlar ledde till myndighetsåtgärder, såsom att i lag från deklarera att bödeln med familj var i "konungens hägn" och att ämbetet inte fick ses som nesligt. Dödsstraffet i fredstid avskaffades i Sverige 30 juni i enlighet med riksdagsbeslut 7 maj om lag och Kunglig Majestäts proposition Brott begångna i Sverige kan ge dödsstraff i andra länder, dömdes en man i Libanon till döden för ett trippelmord i Uddevalla.
Detta omvandlades dock till livstids straffarbete [ 3 ].
Dödsstraff i Sverige - AlltomBrott
Tingen kunde, med stöd i landskapslagen , föreskriva fredlöshet för så kallade urbota brott. Denna dom ledde ofta till att den dömde dräptes av den målsägandes släkt. Adeln kunde ha som förmån att bli avrättad medelst halshuggning med svärd, medan ofrälse kunde halshuggas med bila eller hängas , där den dömde långsamt ströps. Bränning på bål och rådbråkning kom in som skärpt dödsstraff för svårare brott, och avrättningar var ofta offentliga förrättningar som attraherade många åskådare.
Även barn kunde avrättas, exempelvis en åring i Kävlinge på talet. Under en period på talet ledde häxprocesserna till verkställda dödsdomar för över personer på juridiskt dubiösa grunder. På talet övergick man från det fruktade bålet till halshuggning, som ett led att humanisera avlivandet. Det värsta i straffet var för flertalet att man som avrättad inte kom i vigd jord och därför, enligt tron, utestängdes från saligheten i paradiset.
Bränning på bål efter halshuggning var ett straff som fick samma betydelse och drabbade bland andra kvinnor dömda för häxeri. Lars Levander uppger att skarprättartaxan år var: [ 4 ]. Som jämförelse tjänade en hantlangare dvs. Detta förrättningsarvode kom till den fasta årslönen som för skarprättare var daler silvermynt i Stockholm , att jämföra med en stadstjänare som fick 80 daler.
Innan cellfängelserna utvecklats och års strafflag trätt i kraft var det vanligt att man kunde dömas till döden även för mindre brott. I års lagstiftning hade nämligen frihetsberövande endast funnits med i marginalen och straffsatserna var vanligtvis böter eller dödsstraff till en början 68, senare 72, typer av brott kunde bestraffas med döden; bland dessa hädelse , tidelag , trolldom , blodskam , tvegifte , mord , grövre våldsbrott och återkommande stölder " fjärde resan ".
Under senare tider utnyttjade oftast konungen eller Högsta domstolen i sådana fall sin rätt att benåda den dömde till straffarbete. Redan under kung Gustav III hade man fastställt att alla avrättningar skulle godkännas av Hans Majestät Konungen såtillvida de inte föll under den militära strafflagstiftningen av år En förbättrad metod för hängning började användas, där delinkventens nacke bröts istället för att strypning skulle ske.
Det var endast undantagsvis som en dödsdömd avrättades under perioden efter års strafflag. Motioner om dödsstraffets avskaffande hade även lagts fram redan under den gamla ståndsriksdagen av bondeståndets representanter bland annat som alternativ till års strafflag. Från och med år var det tre personer som utförde avrättningarna i Sverige. Aktiv — för Stockholm stad var Johan Fredrik Hjort som utförde 16 förrättningar, av vilka tre ägde rum efter närmare bestämt och två stycken.
Han efterträddes av Anders Gustaf Dahlman som skulle bli den siste skarprättaren. Denne utförde sex stycken förrättningar , , tre stycken och Efter år hade Dahlman titeln riksskarprättare. Förutom de två ovan nämnda så var även Per Petter Christensson Steijnech verksam under perioden till och utförde en avrättning efter Den sista hängningen som genomfördes i Stockholm var vid Skanstulls galgbacke söder om Södermalm , av fänrik Odelius, dömd för sedelförfalskning.
Sista gången en person hängdes i Sverige var i Kristianstad i Skåne , då drängen Nils Månsson hängdes för rånmord. Den sista offentliga avrättningen i Sverige verkställdes 18 maj , då Gustav Hjert och Konrad Tector halshöggs utanför Malmköping Lidamon respektive Visby Stenkumla backe. En lag om intermural avrättning infördes , vilket innebar att avrättningar därefter inte genomfördes offentligt. Anders Larsson vid Kvallan var den förste att avrättas i enlighet med de nya reglerna, vilket skedde på Västerås länsfängelse år Den sista kvinnan att avrättas var den så kallade Yngsjömörderskan , Anna Månsdotter.
Hon avrättades med hjälp av handbila den 7 augusti i Kristianstad på länsfängelset för mord på sin svärdotter, vilket även var Anders Gustaf Dahlmans första avrättning. Hennes son Per dömdes också till döden, men straffet omvandlades till livstids straffarbete. Den sista avrättningen verkställdes 23 november då Johan Alfred Ander avrättades på Långholmen med giljotin , detta efter att han den 5 januari i samband med rån strax bortanför det nuvarande Utrikesdepartementet i Stockholm mördat Victoria Hellsten med ett besman.