Hög feber och svullna lymfkörtlar
Körtelfeber - Infektioner i öron, näsa och hals Körtelfeber Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Barn brukar få lindriga symtom, men tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka. Du kan bara få körtelfeber en gång i livet. Symtom När och var ska jag söka vård? Undersökning Behandling Vad kan jag göra själv?. Lymfom är ett samlingsnamn för olika tumörsjukdomar i lymfsystemet. Vissa lymfom är aggressiva och snabbväxande, andra växer ofta långsamt och har ett mer stillsamt sjukdomsförlopp.
Chansen att bli botad varierar mycket mellan olika lymfomtyper. Granskad av: Mats Jerkeman , professor, överläkare, universitetssjukhuset i Lund. Lymfom är ett samlingsnamn för en rad olika former av tumörsjukdomar som utgår från lymfsystemet. I lymfsystemet finns en sorts vita blodkroppar som kallas lymfocyter. Det är de som har blivit cancerceller vid lymfom. Ett vanligt symtom vid lymfom är att lymförtlarna på halsen känns svullna.
Andra symtom kan vara att man känner sig trött, har feber och att tappar matlusten. Även att gå ner i vikt utan att man vill det och att svettas på natten kan vara symtom på lymfom. Lymfkörtlarna kan kännas svullna.
Lymfom (lymfkörtelcancer)
De flesta som söker vård för lymfom har själva upptäckt en förstorad lymfkörtel. Ofta har de märkt av en svullen lymfkörtel på sidan av halsen, vid nyckelbenen eller någon annanstans på kroppen. Ett lymfom kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen. Symtomen beror då ofta på i vilket organ lymfomet uppstår. De första symtomen på lymfom kan ibland misstolkas som en vanlig infektion med trötthet, feber och tappad aptit.
En del lymfom upptäcks vid läkarundersökning som görs av annat skäl, med eller utan blodprovstagning. Lymfomet behöver då inte ha gett några sjukdomstecken alls. Här får du råd inför läkarbesöken.
Svullna lymfkörtlar?
De olika typerna av lymfom skiljer sig åt. Vissa lymfom, de aggressiva, är ofta snabbväxande och kräver snabbt insatt behandling. De indolenta lymfomen växer ofta långsamt och har ett mer stillsamt sjukdomsförlopp och ger ibland inte några symtom alls. Patienter med ett sådant lymfom behöver därför inte alltid behandlas, men måste kontrolleras regelbundet så att behandling kan sättas in om lymfomet ger symtom eller ändrar karaktär.
Uppdelning mellan aggressiva och indolenta lymfom sker utifrån cellbild, inte utifrån debutsymtom. Totalt finns ett drygt sextiotal olika lymfomtyper i nuvarande klassifikationssystem. Detta är den vanligaste lymfomformen och är ett samlingsnamn för alla lymfom som inte är Hodgkins lymfom. Läs mer om Non-Hodgkins lymfom. Vid misstanke om lymfom får patienten gå igenom flera olika undersökningar. Allmän kroppsundersökning, olika röntgenundersökningar, blodprov och benmärgsprov är viktiga undersökningar som oftast behövs för att:.
Det görs genom ett vävnadsprov från förstorad lymfknuta, blod eller benmärg eller annan engagerad vävnad. Provet analyseras i mikroskop efter specifika färgningar. Ofta har man god nytta av specialundersökningar som flödescytometri och ibland av analyser av genetiska förändringar i lymfomcellerna. Här är olika röntgenundersökningar viktiga, liksom benmärgsundersökning. Dessa kan ge information om prognos, bästa behandling, och senare vara en hjälp för att kunna bedöma om det finns kvar spår av sjukdomen efter behandling.
Den påverkan lymfomsjukdomen har på blodbildning och annan organfunktion, som lever, njurar, hjärta, lungor, kan också ha betydelse för val av behandling. Det kan finnas många anledningar till att en lymfknuta är förstorad. Diagnosen lymfom kan ställas först sedan man undersökt ett vävnadsprov från en lymfknuta eller något annat organ som är sjukligt förändrat. Blodprover kan analyseras på flera olika sätt. Antal och fördelning av de olika slags vita blodkropparna ger viktig information.
Hemoglobinbestämning Hb visar om det är brist på röda blodkroppar blodbrist eller anemi. Denna kan bero på sjukdomen, men kan också ha andra orsaker som då behöver utredas. Blodbrist kan även uppstå senare av behandlingen. Brist på blodplättar, trombocyter, kan bero på lymfomet, men senare också på behandlingen. Blodplättar behövs för att blodet ska kunna levra sig när det uppstått skador på blodkärlen.