Socialdemokraterna partikongress 2019
Ombudsvalet till partikongressen är klart! Tre Nortäljebor kommer att representera Stockholmsregionen på Socialdemokraternas partikongress den mars i Örebro. Marcus Granström, Hanna Stymne-Bratt och Ulrika Falk. Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis historia handlar om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti förkortat S eller SAP , som grundades och är Sveriges största politiska parti , såväl till medlemstal som till antal mandat i Sveriges riksdag.
Den 6 november höll August Palm ett tal i Malmö , med rubriken rubriken Hvad vilja socialdemokraterna? Redan i detta första tal agiterade August Palm för en av socialdemokratins första stridsfrågor, den allmänna och lika rösträtten.
Tal på partikongressen i Örebro
Vid den tidpunkten var rösträtten förbehållen män och bestämd av inkomst och förmögenhet. Den omfattade bara fem procent av Sveriges befolkning. Åtta år senare, den 23 april , bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. Fackföreningsrörelsen stod bakom partiet vid bildandet, och det fick uppgiften att även fungera som facklig centralorganisation fram till då LO bildades med stöd av socialdemokraterna.
Det nära facklig-politiska sambandet mellan SAP och LO-förbunden har alltsedan dess starkt präglat den svenska arbetarrörelsen. Hjalmar Branting blev år Sveriges förste socialdemokratiske riksdagsledamot då han valdes in med stöd från liberaler i Stockholm. Axel Danielsson skrev det första svenska socialdemokratiska partiprogrammet det tidigare var till stora delar en översättning av den tyska socialdemokratins program vilket antogs av kongressen Samma år grundades socialdemokraternas ungdomsförbund Socialistiska Ungdomsförbundet , även kallade "Ungsocialisterna".
Socialdemokraternas ungdomsförbund Socialistiska Ungdomsförbundet rörde sig allt snabbare i en revolutionär och anarkistisk riktning anledningen till att det socialdemokratiska partiet påbörjade en isolering av organisationen. År uppmanade socialdemokraterna till storstrejk då den dåvarande ämbetsmannaregeringen lade fram ett förslag om en rösträttreform som bara skulle utsträcka rösträtten till tolv procent av den vuxna befolkningen.
Liberalernas Nils Edén karaktäriserade förslaget som ett "missfoster" och Hjalmar Branting kallade det "Kungligt skrivbordsprojekt". Även om strejken inte påverkade riksdagen, så innebar den att socialdemokraterna gjorde frågan om allmän och lika rösträtt till den dominerande tvistefrågan inom politiken, samtidigt som det visade sig att borgerligheten var splittrad i frågan. År bildade Socialistiska Ungdomsförbundets Malmöklubb tillsammans med angränsande klubbar Socialdemokratiska ungdomsförbundet.
År blev det maktskifte när en liberal regering tillträdde. Liberalerna blev största parti och socialdemokraterna fick 13 mandat. De konservativa försvagades. Samma år beslutades att anta Socialdemokratiska ungdomsförbundet som sitt ungdomsförbund varefter Socialistiska Ungdomsförbundet helt isolerades. Partiet förstod tidigt vikten av utbildning. Folkhögskolan Brunnsvik , som grundades , fick tidigt en koppling till arbetarrörelsen.
Än idag finns flera folkhögskolor ägda av arbetarrörelsen. År utbröt en omfattande arbetskonflikt inom verkstadsindustrin som ledde fram till Decemberkompromissen.
Konflikten handlade i grunden om rätten att vara fackligt organiserad. På en arbetsplats i Mackmyra vräkte och sparkade man arbetare som var fackligt aktiva. Arbetsgivarna blev dock tvungna att sluta med dessa metoder då de inte fick något politiskt stöd från Liberalerna. Liberalen Nils Edén kallade det för "bränsle för klasshat" och "återfall i barbariskt tyranni". Samma år lade Karl Staaffs liberala regering med stöd av socialdemokraterna en proposition om allmän rösträtt, som bland annat innebar majoritetsval i enmansvalkretsar.
Propositionen fälldes då en majoritet i riksdagen ville ha proportionella val. Socialdemokraterna såg detta som ett svek. Per Albin Hansson kallade det "liberal ynklighet". Mellan och blev Hinke Bergegrens Ungsocialister uteslutna ur partiet på grund av sina anarkistiska tendenser. År utbröt den så kallade " storstrejken ", en generalstrejk, som ett svar på att Svenska Arbetsgivareföreningen proklamerade en allmän lockout för att få stopp på ett antal lokala lönekonflikter.
Storstrejken blev en storskalig nationell kraftmätning mellan den socialdemokratiska arbetarrörelsen och arbetsgivarna, och slutade i nederlag för arbetarrörelsen. Det ledde till att både socialdemokraterna och fackföreningarna tappade mycket av det folkliga förtroende man vunnit under det radikala sekelskiftesdecenniet. LO :s medlemsantal halverades och det tog nästan tio år innan man återhämtat sig.
Kongress 2019
Erfarenheterna av storstrejken tolkades på olika sätt inom arbetarrörelsen. En minoritet menade att nederlaget berodde på undfallenhet hos LO:s ledning och felaktiga organisationsprinciper. Dessa bildade året därpå den syndikalistiska organisationen SAC. Många socialdemokrater kom i stället att tvivla på den öppna klasskampen [ förtydliga ] som en framkomlig väg att förbättra arbetarnas ställning, och stärktes i sin övertygelse om vikten att vinna den politiska makten med demokratiska medel.
Socialdemokraternas ledning motsatte sig detta men partiet var splittrat. Bland andra tvivlade det dåvarande ungdomsförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet SDUF , på parlamentarismen då man ansåg den bara skulle leda till en borgerlig demokrati.