Vilka lagar och bestämmelser finns som rör arbetsmiljö på förskolan

Arbetsmiljölagen finns till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Skollagen › Skolutveckling › Leda och organisera skolan › Värdegrund och arbetsmiljö › Arbetsmiljön i skola och förskola Förbättra arbetsmiljön i skolan Skolhuvudmannen har ansvaret för elevernas och personalens arbetsmiljö i skolan.

Suntarbetsliv Lagar och författningar som styr skolan och förskolan Det finns åtskilliga författningar som styr verksamheten men de lagar, förordningar och föreskrifter som främst styr barn- och utbildningsnämndens verksamhet är: Skollagen Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skola och förskola.

Arbetsmiljöverket ia Förskolan styrs av skollagen och läroplanen Skollagen reglerar bland annat vilka rättigheter och skyldigheter barn och deras vårdnadshavare har.

Afs 2001:1 Exempel på verktyg är bland annat Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning OSA-kollen, om hur man arbetar praktiskt med organisatorisk och social arbetsmiljö, ljudguide för förskolan: Vår arbetsmiljö, om hur man undersöker och utvecklar arbetsmiljön tillsammans.

Den ska också leda till en god arbetsmiljö i övrigt. Lagen omfattar all form av arbete, oavsett var det utförs och vem som är arbetsgivare. Lagen trädde i kraft och har ändrats flera gånger sedan dess. Foto: Anna Rehnberg Nu satsar hela Förskoleförvaltningen i Göteborg på att införa friskfaktorer i sitt arbetsmiljöarbete. På sikt ska det märkas på alla kommunala förskolor. Målet är att öka frisknärvaron hos medarbetare och chefer.

Arbetsmiljölagen reglerar den fysiska arbetsmiljön i förskolan och skolan

Tidigare hörde förskolorna i Göteborg till de olika stadsdelarna, men numera är de samlade i en gemensam förskoleförvaltning. Den bildades och har drygt medarbetare. Omorganisationen ledde även till en nystart i arbetsmiljöarbetet och förvaltningen har bland annat tagit fram en ny hälsofrämjande arbetsmiljöstrategi. Hon är hr-specialist på Förskoleförvaltningen i Göteborg, och processledare för att införa friskfaktorer i hela förskoleförvaltningen.

Under sökte förskoleförvaltningen stöd från Suntarbetslivs resursteam, som ett sätt att få draghjälp att nå målet i den nya arbetsmiljöstrategin: att öka frisknärvaron hos medarbetare och chefer. Samarbetet med resursteamet startade i november och pågick under våren Satsningen berör hela förskoleförvaltningen och är väl förankrad i förvaltningsledningen. Det har blivit enklare för cheferna att prata utifrån det som fungerar istället för att fokusera på bristerna.

Först genomförde resursteamets verksamhetsutvecklare en serie på fem workshoppar om friskfaktorer och beteendeförändring för 55 chefer i ledningsgrupper och förvaltningsledning. Det gav effekt i statistiken. Men sen kom pandemin och rörde om i statistiken. Parallellt började även Pia Kragh Jensen att genomföra digitala workshoppar med samma upplägg för övriga chefer, och i juni var alla förvaltningens då chefer klara.

Det gav också effekt. Workshopparna har också varit en uppskattad reflektionsstund för cheferna om vad friskfaktorerna kan bidra med. Friskfaktorer kan beskrivas som ett antal tillstånd som kännetecknar friska arbetsplatser. De åtta friskfaktorer som Suntarbetslivs resursteam utgår från i sitt stöd till olika verksamheter är baserade på forskning:. I workshopparna har cheferna skattat nuläget i verksamheterna utifrån friskfaktorer.

De har prioriterat de friskfaktorer som de tycker är viktigast att stärka och beskrivit hur de vill att det önskade läget ser ut. Cheferna har också lärt sig om beteendeförändring, för att bli medvetna om att egna beteenden kan påverka arbetsmiljön i olika riktningar. En annan tidig effekt blev att cheferna själva bad styrgruppen för satsningen om nya stöd för att kunna beskriva och följa upp det främjande arbetsmiljöarbetet.

En partssammansatt grupp fick därför i uppdrag att utveckla förvaltningens arbetsmiljörond. Den nya mallen för arbetsmiljöronden började användas våren I arbetsmiljöronden väver Förskoleförvaltningen ihop friskfaktorerna med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Pia Kragh Jensen har hört att de som använt den tycker att det är skönt att inte bara leta fel utan också se sina styrkor. Detta gör att det också går att följa förändringen mot att arbeta mer främjande i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.

Det är viktigt att få in friskfaktorerna i bärande strukturer, annars riskerar satsningen att bara bli ett projekt som blåser förbi. Och nu, när trycket från pandemin lättar, börjar förändringsarbetet även för medarbetarna på förskolorna. Det är cheferna som ska introducera medarbetarna i friskfaktorer och vad beteenden kan göra för arbetsmiljön och trivseln.

Arbetsmiljö i förskolan

Till stöd får de ett färdigt material med manus och körschema för två halvdagar att använda rakt av eller anpassa efter behov. Vad som skulle ingå bestämdes av den partsgemensamma gruppen. Sen ska varje förskola välja vilka två friskfaktorer som de vill stärka. Samarbetet med Suntarbetsliv är nu avslutat enligt plan. Men Pia Kragh Jensen fortsätter att hålla i införandet av friskfaktorer även under Förskoleförvaltningen nöjer sig inte heller med en engångsinsats med workshoppar.

Det kommer ju nya chefer som även de under fem dagar ska få en introduktion om friskfaktorer och beteendeförändring. Men det finns också utmaningar i att skapa förändring, konstaterar Pia Kragh Jensen. Många chefer och även HR upplever det främjande som lite luddigt. De vet inte riktigt vad de kan göra med det. Därför är det viktigt att fokusera på konkreta handlingar som beteenden och ha ett tydligt önskat läge att sträva mot, menar hon.

Använder man gamla mallar som bara letar risker så blir det svårt att gå mot ett mer främjande arbetsmiljöarbete. Man står still i gammalt tänk och kan inte heller följa upp det friska.