Vad är reflux symptomRefluxsymtom kan variera från person till person, men vanliga symtom inklude

Vad är reflux? Reflux innebär att man har problem med att magsyra läcker från magsäcken, vanligen uppåt mot matstrupen och upp till munnen. Detta kallas för magsaftreflux och vanlig benämning är halsbränna.

Förmaksflimmer – orsaker, symtom och behandling

Ungefär en fjärdedel av befolkningen har problem med halsbränna till och från. Symtom reflux. De typiska symtomen för reflux. Förmaksflimmer är ett tillstånd där hjärtat förlorar förmågan att hålla en jämn rytm, antingen kroniskt eller i perioder. Ett högt blodtryck ökar risken för förmaksflimmer. Förmaksflimmer eller hjärtflimmer, är en vanligt förekommande hjärtrytmrubbning arytmi som innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbt.

Förmaksflimmer uppstår när det blir en elektrisk störning i hjärtats förmak. Hjärtat har två förmakar och deras uppgift är att ta emot blod som förs vidare till de två hjärtkamrarna för att sedan pumpas ut i lungorna och kroppen. Normalt sett slår hjärtat i en jämn rytm så kallad sinusrytm där elektriska signaler från sinusknutan koordinerar sammandragningarna i hjärtats förmak och kamrar. Vid förmaksflimmer störs denna rytm och de elektriska signalerna i hjärtat blir oregelbundna.

Det kan då kännas som att hjärtat fladdrar eller flimrar. Förmaksflimmer kan antingen vara kroniskt eller uppträda i episoder, så kallat paroxysmalt förmaksflimmer. När förmaken inte slår som den ska, påverkas hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Dessutom kan blodet i förmaken koagulera och bilda blodproppar. Om blodproppen lossnar och når hjärnan kan den orsaka stroke.

Symtom på förmaksflimmer kan variera från person till person. En del får upprepad hjärtklappning, medan andra inte känner av några symtom alls. Har man otur kan symtomen vara så allvarliga att de påverkar ens förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Smidigt och tillgängligt utan väntetider. Regelbunden uppföljning med din specialistläkare och sjuksköterska. Vilken behandling som ska sättas in vid förmaksflimmer varierar från patient till patient.

Man kan få behandling med läkemedel som syftar till att återställa eller bibehålla en normal hjärtrytm, så kallad rytmreglerande medicin. Man kan även få behandling med mediciner som enbart sänker pulsen, men inte påverkar själva rytmen. Till denna grupp hör betablockerare och vissa kalciumflödeshämmare. Ibland får man blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar och därmed stroke. En annan vanlig behandling av förmaksflimmer är att genomgå en så kallad elkonvertering.

Refluxsjukdom

Då sövs man och hjärtat får därefter en kortvarig elektrisk stöt som nollställer hjärtats elektriska aktivitet så att hjärtat slår om till normal rytm igen. Vid återkommande symtom som inte blir bättre av annan behandling kan så kallad kateterablation bli aktuellt. Behandlingen som också kallas lungvensisolering går ut på att isolera områden i förmaken där flimret ofta startar.

För den som har lindrigare besvär kan det räcka med vissa förändringar i livsföringen för att symtomen ska försvinna.

Halsbränna är en vanlig åkomma som även kallas magsaftsreflux eller gastroesofageal reflux.

Vad är reflux?

Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken.

Vid en kateterablation förs katetrar tunna rör in via ljumsken genom ett blodkärl och in i hjärtat. I änden av dessa katetrar finns elektroder som kan användas antingen för att skicka radiofrekvensenergi eller för att kyla den del av hjärtat som orsakar förändringarna i hjärtrytmen. En katetarablation genomförs under lokalbedövning, men du kan även bli sövd under ingreppet. Ofta vet man inte vad det är som orsakat förmaksflimmer hos en drabbad, men flera riskfaktorer kan ligga bakom.

Tillståndet kan även vara ärftligt. Paroxysmalt förmaksflimmer är en typ av förmaksflimmer som karakteriseras av perioder av oregelbundna hjärtslag. Dessa periodiska förmaksflimmeranfall kan vara oväntade eller plötsliga. Attackerna kan komma och gå lite när som helst och variera i längd från några minuter till flera timmar eller till och med dagar. Efter en attack återgår hjärtat oftast till sin sinusrytm och man är utan symtom tills nästa attack inträffar.

I vissa fall finns det specifika faktorer som kan utlösa en episod av förmaksflimmer. Det kan till exempel vara sådant som stress, kraftig fysisk ansträngning, överkonsumtion av alkohol eller vissa mediciner. Upplever man symtom på förmaksflimmer och vänder sig till sin vårdcentral brukar en läkare först och främst gå igenom symtom och sjukdomshistoria. Tillståndet diagnostiseras primärt med elektrokardiografi EKG.

Det är standardmetoden för att diagnostisera förmaksflimmer och många andra hjärttillstånd. Ett EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Förmaksflimmer fångas inte alltid på ett vanligt EKG om man endast har attacker i perioder. Då kan man få göra ett så kallat Holter-EKG.