Vatten konsumtion köttproduktion

Vatten Världens befolkning växer och år kommer hälften av alla människor att ha problem med tillgång till rent dricksvatten. Samtidigt ser vi att industriell köttproduktion torkar ut stora områden på grundvattenreserver, då den är extremt vattenkrävande. Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser. Den siffra som nämndes i inslaget, att cirka 15 liter vatten har gått åt till ett kilo nötkött, resulterade i en hel del intressanta synpunkter och kommentarer från olika håll.

Framför allt undrade många om det verkligen är korrekt att tala om att vatten förbrukas. Är det inte en del av det naturliga kretsloppet? Djurhållning har en stor betydelse för den globala matproduktionen och bete är viktigt för den biologiska mångfalden.

Hur mycket Vatten går det åt till ett Kilo Kött? [Vatten vid När man räknar på vattenfotavtrycket för exempelvis nötkött så används ca liter vatten för att producera ett kilo nötkött.

Studie: Köttproduktion står för nästan 60 procent av Vatten Världens befolkning växer och år kommer hälften av alla människor att ha problem med tillgång till rent dricksvatten.

Den globala konsumtionen av kött och mejeriprodukter innan år Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat” på 88,3 kg per capita till 80,6 kg per capita Fördelningen på köttslag framgår av figuren nedan.

Årets Pandabok från Världsnaturfonden "Ett vildare liv" lyfter de naturliga betesdjurens betydelse för hur naturen i Europa har utvecklats historiskt och problemet med att vi faktiskt har för lite bete idag. Den globala köttproduktionen ökar och är allt mer resursintensiv. Stora mängder mark, vatten och energi tas i anspråk, inte minst för att producera foder. Samtidigt har vi en växande vattenkris på många håll, där konkurrensen om begränsade resurser ökar.

Vatten är en förnybar resurs, men det betyder inte att den är obegränsad och det råder stora regionala skillnader i tillgång. Det globala jordbruket står för ungefär 70 procent av vattenanvändningen eftersom allt större ytor konstbevattnas. Om framtidens livsmedelsförsörjning ska tryggas måste vi bli mer effektiva i vårt sätt att använda vatten och vi behöver diskutera hur vår konsumtion påverkar. På år har jordens befolkning ökat från 1 till 7,5 miljarder.

Det får konsekvenser. Men hur kan det bli så mycket som 15 liter vatten för att producera ett kilo nötkött? Utmaningen ligger just i produktionen av foder, inte i vad djuret dricker.

Livscykelanalys beräknar matens klimatpåverkan

Siffrorna hamnar på mellan 1 liter per kilo beroende på gröda, klimat etcetera. Om ett djur äter, säg 7 kilo torrsubstans per dag och växer med 1 kilo, betyder det 10 liter per dag. Det påverkar inte vattenbalansen negativt eftersom samma mängd vattnet ändå skulle "förbrukas" genom avdunstning och växtandning evapotranspiration. Så ser en betydande del av produktionen ut i ett land som Sverige, även om vi också importerar en hel del kraftfoder.

Produktionen i de stora producentländerna ser ofta annorlunda ut. Här handlar det om att allt mer vatten behöver tillföras konstbevattning för att producera foder till den högintensiva djurhållningen. Det betyder att det blir en mindre mängd vatten kvar till andra användare inom samma avrinningsområde ekonomiska sektorer, städer, ekosystem. Konkurrensen ökar.

Köttets vattenförbrukning är ett problem globalt

I många jordbruksområden faller grundvattennivåer kraftigt och det blir problem med låga flöden i floder. Känsligheten för klimatvariabilitet och klimatförändringar ökar liksom konfliktrisker inom och mellan länder. Om vi importerar kött från sådana regioner så talar vi om import av virtuellt vatten och då är de siffror som ligger bakom varje kilo produkt högst relevanta att vara medveten om när man väljer vad man ska köpa och varifrån.

Så - vi behöver faktiskt ställa oss frågan vad som är en rimlig konsumtionsnivå och därmed vad som kan anses vara långsiktigt hållbart. Och - vi bör i Sverige i största möjliga mån prioritera svenskt kött. Den procentigt ökade köttkonsumtionen i Sverige sedan talet består dock till stor del snarare av import. Dåligt för klimatet, dåligt för jordens vattenresurser och dåligt för svenskt jordbruk. Rådgivare vid Stockholm Environment Institute och adjungerad professor i internationella vattenresursfrågor, Stockholms Universitet.

Sök på landlantbruk. Special Teknikutmaningen Vargkartan Årets spjutspetsföretag E-tidningarna Lantbrukspodden.