Vad betyder ekologisk kött
Ekologiskt är en god cirkel. Det förnyar marken som ger dig mat. Det bevarar och främjar det vilda djurlivet och insekterna som stödjer vår levande värld. Det producerar mat utan användning av skadliga kemikalier som inverkar negativt både på oss och miljön.
Till Köttguiden. Köttguiden är en guide för konsumenter och matlagare som vill bidra till en mer hållbar konsumtion av kött, ost och ägg. Med ett trafikljussystem guidas du som konsument till vad som är bra att välja ibland — och vad som är klokt att låta bli: mindre men bättre helt enkelt!
10 skäl att äta ekologiskt
Vad vi äter har betydelse och du som konsument kan göra skillnad. Det livsmedel som i allra störst utsträckning påverkar miljön är köttet och andra animalier. Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när — eller om — du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten. Köttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt kan kött bidra med viktiga näringsämnen i vår kost och djur som betar på ängar och hagar är viktiga för vår biologiska mångfald i Sverige.
Därför är det viktigt att välja rätt. Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Köttguiden kom till för att visa att det inte går att fokusera på en miljöfråga i taget, exempelvis klimat eller biologisk mångfald. Genom att väga ihop fem hållbarhetsaspekter så hjälper vi konsumenter att fatta beslut inom ett område som är rätt så komplicerat.
Köttguiden vill underlätta hållbara val av kött och andra animalier. Målet är att ge konsumenter, och de som arbetar med mat, vägledning mellan olika typer av kött och andra proteinkällor på tallriken. Ett annat viktigt syfte med Köttguiden är att bidra till en ökad diskussion och medvetenhet kring köttets miljöpåverkan. Tillsammans med WWFs andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden hjälper Köttguiden dig att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet — One Planet Plate!
Köttguiden utvecklades ursprungligen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ingår idag i projektet Eat4Change , vars mål är att inspirera unga och andra konsumenter att göra mer hållbara val av mat. Projektet finansieras av Europeiska unionen. Köttguiden baseras på ett vetenskapligt underlag som är framtaget av en forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Guiden är skapad av WWF och har sedan den första lanseringen utvecklats vidare med hjälp av ytterligare studier, läs mer om dessa här.
Köttguiden innehåller de vanligaste köttslagen och ostarna på den svenska marknaden, från relevanta länder och med eller utan certifieringar. Bedömningen baseras på lagstiftning, regelverk, branschöverenskommelser och forskning.
Är Ekologiskt Kött Bättre? Komplett Guide
Enskilda f öretag ställer utöver detta ofta egna krav på sin produktion men eftersom detta inte går att veta för en konsument så kan Köttguiden tyvärr inte ge någon information om detta. Guiden tar upp fem olika hållbarhetsparametrar som är viktiga när det gäller animalieproduktion: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Läs mer om dem nedan:. Biologisk mångfald är variationen mellan och inom arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Det är nödvändigt med en rik biologisk mångfald för att jordens ekosystem ska vara i balans och kunna ge oss människor det vi behöver — som luft att andas, vatten att dricka och mat att äta. Samtidigt är matproduktionen en av de största orsakerna till att den biologiska mångfalden drastiskt minskat sedan talet. Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som alltså tränger undan naturlig vegetation.
Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Samtidigt kan djur som betar ha en positiv påverkan på biologisk mångfald lokalt, det beror på vad det är för mark. Naturbetesmarker är de mest artrika markerna vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där.
Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Köttguiden bedömer fyra olika aspekter när det gäller biologisk mångfald: 1 Om produktionen innebär bete av naturbetesmarker eller bete i ekologisk produktion.
Omkring en fjärdedel av en persons klimatpåverkan kommer från maten vi äter. Kött är sammantaget det livsmedel med högst klimatgasutsläpp — kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige. I Köttguiden bedöms klimatpåverkan i kilo CO2e per kilo produkt och de olika gränserna är satta för att kunna skilja ut mer klimatbelastande köttslag från de med mindre påverkan.
Gränserna är alltså inte satta utifrån en absolut gräns för vad som är hållbart att äta eller inte, det beror alltid på mängderna som konsumeras. För att få hjälp med att förstå hur mycket kött som faktiskt ryms inom ramen för en planet — testa Matkalkylatorn! Användningen av syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel i foderproduktionen påverkar den biologiska mångfalden och bryter den naturliga växtföljden.
Skördarna ökar visserligen men det kan ske till ett högt pris, mycket forskning visar att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar. Det råder tyvärr stor brist på data när det kommer till bekämpningsmedel, både vilka medel och vilka mängder som används till olika fodergrödor, liksom vilket foder som faktiskt ges till olika djur i olika länder. Bedömningen av kemiska bekämpningsmedel i Köttguiden är på grund av databristen mycket generell och baseras på två faktorer.