Hur stress påverkar
Negativ stress: De potentiella skadliga effekterna och hur man hanterar den. Negativ stress kan ha allvarliga konsekvenser för vår hälsa och välbefinnande. Även om stress i sig kan vara en naturlig reaktion på utmaningar och påfrestningar i livet kan negativ stress skapa en obalans som påverkar oss på olika sätt. Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
När livet är i balans är den kortvariga stressen inte farlig utan till och med nödvändig. Många upplever att de jobbar effektivare under stress. Men även om vi trivs med det vi gör klarar kroppen inte alltför hög belastning. Det är därför viktigt att lyssna på de varningssignaler kropp och hjärna sänder ut. Lämnas kroppen i obalans utan möjlighet till återhämtning blir stressen lätt skadlig. Hur starkt vi påverkas är individuellt.
Vi reagerar olika starkt även om vi utsätts för samma påfrestningar. Många som söker hjälp vet att de är stressade men har inte själva lyckats bryta mönstret. Andra söker läkare för smärtor i muskler eller bröst, eller har drabbats av utmattning och är så orkeslösa att minsta vardagssyssla kan kännas omöjlig. Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen kan symtomen variera. De första signalerna på att man är för stressad kan vara att man sover dåligt eller känner en stor trötthet som inte går att vila bort.
En del blir lätt irriterade eller rastlösa och har svårt att koppla av och varva ner.
Vad är stress?
Olustkänslor, oro, rädsla och ångest liksom svårigheter att koncentrera sig kan också vara tecken på stress. Kroppen kan även reagera med hjärtklappning och det kan kännas svårt att andas ordentligt. Vissa får problem med magen och drabbas av orolig mage, smärtor eller förstoppning medan andra lider av huvudvärk eller stelhet och värk. Överkänslighet mot ljud, ljus eller vissa dofter kan också vara varningssignaler på att kroppen lider av stress.
På samma sätt kan utslag och eksem vara en larmklocka som signalerar att kroppen är i obalans. De flesta som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Ofta räcker det med en tids vila, ett miljöombyte eller en förändring av livssituationen för att återhämta sig. Gemensamt för alla, oavsett symtom, är att de måste ta bort åtminstone några av orsakerna till att de känner sig stressade. Vetenskapligt ansvariga: Gunilla Burell, Fil dr, forskare associerad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Vid stress fungerar våra kroppar på samma sätt i dag som de gjorde hos våra förfäder.
När fara hotar reagerar kroppen intuitivt. Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare. Musklerna spänns. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi. Smärttröskeln höjs. Blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa. Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död.
När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning. Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar. Om vi däremot ofta reagerar med kraftig stress, även när det egentligen inte behövs, kan stress vara skadligt. Får vi ingen möjlighet att återhämta oss mellan uppladdningarna försämrar stressen i stället vår prestationsförmåga.
Om kroppen ständigt står i beredskapsläge kommer kroppen i obalans och en sådan konstant anspänning sliter hårt på kroppen. När kroppen och hjärnan behöver återställa en obalans i kroppen kopplas det autonoma nervsystemet in. Det är de nerver som styr aktiviteterna i våra inre organ och som inte kan påverkas av viljan, exempelvis hjärtverksamheten, andningen, blodtrycket och funktionerna i mag-tarmkanal och könsorgan. Det autonoma nervsystemet kan delas in i det sympatiska och det parasympatiska.
Vad händer i hjärnan när vi stressar?
Dessa båda nervsystem ger som regel impulser till samma områden i kroppen men har oftast motsatt effekt. Det sympatiska nervsystemet kan ses som en gaspedal medan det parasympatiska är bromsen. Båda systemen behövs för att få en balans mellan aktivitet och vila. Sympatiska nervsystemet aktiveras när vi behöver energi. Hjärnan skickar nervimpulser bland annat till binjuren som producerar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin som får hjärtat att slå kraftigare, puls och blodsocker att öka och blodtrycket att stiga liksom luftrören att vidgas för att underlätta andningen.