Svenskt jordbruksmark
Jordbruksmarkens användning 2022. Slutlig statistik
Svenskt jordbruk bidrar till växthusgaserna Inom till exempel industri och transporter är det koldioxid från fossila bränslen som generellt står för störst klimatpåverkan. I jordbruket är det i stället metan och lustgas som står för de stora utsläppen. Den totala jordbruksmarksarealen var 3 hektar år vilket är oförändrat jämfört med och en minskning med 83 hektar jämfört med Jämfört med har åkermarken minskat med 8 hektar till 2 hektar och betesmarken minskat med hektar till hektar.
Åkermarken minskar över tid och sedan har den minskat med 95 hektar, under samma period har betesmarken ökat med 11 hektar.
Jordbruksmarkens värden
Under odlades det spannmål på hektar vilket är en minskning med 37 hektar jämfört med och oförändrat jämfört med Det är den minsta arealen med spannmål sedan mätningarna började Vetearealen har minskat med 18 hektar jämfört med och ökat med 62 hektar jämfört med Vete är den spannmålsgröda som svarar för störst förändring i hektar jämfört med Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlas på hektar.
Det är en ökning med 2 hektar jämfört med men en minskning med 38 hektar jämfört med Den tredje största spannmålsgrödan är havre som odlades på hektar under Det är en minskning med 16 hektar jämfört med Jämfört med är det en minskning med 5 hektar. Arealen för raps och rybs var hektar under Det är en ökning med 21 hektar jämfört med och en ökning med 17 hektar jämfört med Årets areal med raps och rybs är den största sedan År fanns det totalt 58 jordbruksföretag med verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling.
Det är en minskning med knappt företag jämfört med och en minskning med knappt 10 företag jämfört med I storleksgruppen som brukar 5—10 hektar åkermark finns flest företag, drygt 12 Drygt 6 företag brukar över hektar åkermark. I denna statistikrapport redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling samt antal företag som brukar jordbruksmark. Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng.
Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark.
Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.
Eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökning om stöd och ersättningar påverkas statistiken av förändringar i stöd- och ersättningsformer. De senaste årens förändringar i stödsystemen har främst påverkat definitionen av betesmark vilket delvis förklarar utvecklingen av betesmarksarealen. Alla arealer i texten nedan är avrundade till närmaste tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena.
I rapporten redovisas främst uppgifter för riket totalt. Där är statistiken uppdelad på län, kommun och produktionsområde samt på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark. Sveriges landareal är kvadratkilometer. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag som är 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några tal kvadratmeter stora. Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar.
Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Av de 38 kommunerna finns 23 i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Exempelvis ingår samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län i denna grupp. Det finns ytterligare ett län där samtliga kommuner finns inom samma intervall. Det är små förändringar jämfört med Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark är 3 hektar år , vilket är oförändrat jämfört med År fanns det 2 hektar åkermark och hektar betesmark.
Åkermarken har minskat med ungefär 8 hektar och betesmarken har minskat med ungefär hektar jämfört med