Förtäckt lön eller utdelning
Om exempelvis inte räntan ses som skälig eller marknadsmässig så riskerar lånet att räknas som förtäckt lön eller utdelning vilket får skattemässiga konsekvenser. Vidare riskerar ägaren till företaget att straffas med böter eller till och med fängelse. Balans fördjupning nr 3 När är en utdelning en utdelning? Frågan kan synas enkel men bakom begreppet döljer sig ett inte helt enkelt regelverk.
Utifrån aktiebolagslagens förarbeten och författningskommentarer reder Helena Adrian i denna artikel ut begreppen. Aktiebolagslagen 17 kap. Vad som avses med värdeöverföring framgår av 17 kap. Av författningskommentarerna till aktiebolagslagen, prop. Med affärshändelse avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av bolagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomsten av fordringar eller skulder samt egna tillskott till och uttag av pengar, varor eller annat ur verksamheten jfr 1 kap.
Till begreppet värdeöverföring hänförs när bolaget avhänder sig egendom till underpris, förvärvar egendom till överpris, betalar ut lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller endast delvis motsvaras av utbetalningen, lånar ut medel till en i förhållande till marknadsräntan låg ränta eller upptar lån till en högre ränta än marknadsräntan, skriver av fordringar eller låter fordringar preskriberas med mera.
Det spelar inte någon roll hur affärshändelsen har betecknats. Av författningskommentaren framgår vidare att en transaktion mellan en aktieägare i ett fåmansbolag och dennes bolag, redan vid en ganska liten skillnad mellan parternas prestationer ger anledning att betrakta transaktionen som en värdeöverföring.
Utdelning, värdeöverföring eller vad?
Lagen medger inte några andra värdeöverföringar. Dock framgår av författningskommentaren 3 att om samtliga aktieägare är överens om det, är det tillåtet att besluta om värdeöverföring i annan form än vad som anges i denna paragraf, så kallad förtäckt vinstutdelning. En förtäckt vinstutdelning får därmed anses rymmas inom den tillåtna punkten 1 om vinstutdelning. Något stöd för att andra former av värdeöverföringar vad det nu skulle kunna vara skulle kunna vara tillåtna finns inte.
I förarbetena till aktiebolagslagen understryks att lagens borgenärsskyddsregler ska gälla generellt för alla typer av värdeöverföringar till aktieägare eller annan. De allmänna borgenärsskyddsreglerna är ändamålsenliga även med avseende på koncerntransaktioner. En situation är att ett helägt dotterbolag lämnar koncernbidrag till moderbolaget. Ett sådant koncernbidrag bör enligt vår mening vara underkastat samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna.
Några särskilda bestämmelser för dessa situationer är således inte påkallade.
En likartad situation gäller koncernbidrag från ett majoritetsägt dotterbolag till moderbolaget. Eftersom en sådan värdeöverföring innebär ett åsidosättande av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen, krävs enhällighet för beslutet. Enligt vår mening bör försiktighetsregeln och beloppsspärren tillämpas även på denna typ av koncernbidrag. Detsamma gäller bidrag från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag systerbolag.
Inte heller för dessa situationer krävs det således några särskilda bestämmelser. Om ett moderbolag lämnar bidrag till sitt dotterbolag är det en form av så kallat aktieägartillskott. Om dotterbolaget är solvent, innebär tillskottet att moderbolagets aktier i dotterbolaget stiger i värde med motsvarande belopp. Det är i så fall inte fråga om någon värdeöverföring från bolaget utan en affärshändelse som kan beslutas av styrelsen i moderbolaget.
Om dotterbolagets ekonomiska ställning däremot är sådan att tillskottet inte, eller endast delvis, påverkar värdet på dotterbolagsaktierna, kan transaktionen betraktas som en värdeöverföring.
Förtäckt utdelning
I sådana fall bör det krävas att transaktionen ryms inom de gränser som uppställs i de allmänna borgenärsskyddsreglerna. För att ett koncernbidrag ska få skatterättslig verkan måste det ha skett en faktisk värdeöverföring från det givande företaget till det mottagande företaget 6. Det måste inte vara en kontant överföring utan kan ske genom att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och som en fordran hos mottagaren.
Hur redovisning sker har bara betydelse som bevis för att en faktisk värdeöverföring skett. Transaktionerna, det vill säga koncernbidraget och det efterföljande aktieägartillskottet, ska bedömas var för sig 8 och inte tillsammans som en transaktion. I det aktuella ärendet hade ett moderbolag lämnat ett koncernbidrag till ett dotterbolag genom kvittning av fordran. Det HD hade att ta ställning till var om förfarandet aktualiserade bristtäckningsansvar enligt 17 kap.
Efter genomgång av aktiebolagslagens förarbeten konstaterar HD att i förevarande fall skulle det kunna vara fråga om en utdelning första stycket 1 eller annan värdeöverföring första stycket 4. Oavsett vilken form av värdeöverföring som sker ska alltid borgenärsskyddet i 17 kap. HD konstaterar att har en värdeöverföring som avses i 17 kap. Har däremot en värdeöverföring enligt 17 kap. Se 17 kap.
HD tar i det aktuella fallet ställning till om koncernbidraget ska betraktas som en vinstutdelning enligt 17 kap. Man kommer emellertid fram till att vinstutdelning enligt punkten 1 tar sikte på de formella förfarandereglerna i 18 kap. Frågan om värdeöverföringen i form av koncernbidrag är en tillåten eller otillåten värdeöverföring får inget uttalat svar.