Födelsedatum sverige
De kan innehålla information om viktiga datum och platser, föräldrarnas namn, yrke och bostadsort.
Födelse- och dopregister
Dessutom finns i de flesta dödböcker även dödsorsaken angiven. Befolkningsregister utgör en hörnsten i all släkthistorisk forskning eftersom de vanligtvis upprättades vid själva händelsen eller nära i tiden. Personnummer , svenskt namn på Finlands variant: personbeteckning , är en identitetsbeteckning för medborgare som tilldelas fysiska personer för att identifiera dem hos olika myndigheter. Även i privata sammanhang används de ofta, till exempel för att på ett otvetydigt sätt ange vem som är avtalspart i ett avtal.
För juridiska personer finns organisationsnummer med motsvarande innebörd. Det infördes Numren liknar de svenska numren, men de första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Efter bindestreck följer fyra siffror till, varav tre är ett löpnummer och den sista är en kontrollsiffra. Detta innebar att bara ett fåtal nummer faktiskt stod till förfogande cirka nummer per dag. Efter är kontrollsiffran inte obligatorisk i nya personnummer, och uppdaterad programvara kontrollerar numera inte kontrollsiffran.
Ändringen beror bland annat på att ett stigande antal invandrare utan säkert födelsedatum registreras under 1 januari eller första dagen i en månad. Den sjunde siffran plus årtalet anger enligt en tabell i vilket århundrade personen är född. I princip gäller att siffrorna 5—8 plus år över 57 anger talet medan och år under 37 ger talet och i övrigt talet.
Löpnumret innehåller ingen säker information om födelseort eller land. Dock har invandrare och utländskt adopterade ofta mycket höga nummer. Detta beror på att numren tilldelas i samma ordning som man inskrivs i CPR-registret.
Födelse- och dopregister
De låga numren är då oftast upptagna av danskfödda barn. Åren —85 tilldelades alla adopterade barn från utlandet löpnummer i raden —, men den här praktiken övergavs efter kritik. Personer utan personnummer kan eventuellt tilldelas ersättningspersonnummer som inte får kunna förväxlas med ett verkligt personnummer. De används dock i stigande grad i privata företags kundregister. De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år.
Efter det följer tre siffror den sista av dem är udda för män och jämn för kvinnor samt ett kontrolltecken som kan vara en siffra eller en bokstav. Det avslutande kontrolltecknet beräknas på följande sätt: De 9 första siffrorna betraktas som ett heltal vilket divideras med Exempel: Om resten är 10 blir kontrolltecknet A, om resten är 30 blir kontrolltecknet Y. Personnumren i Frankrike kallas NIR franska: numéro d'inscription au répertoire.
De har först en siffra 1 för man, 2 för kvinnor , två siffror för födelseår, två för födelsemånad, tre för födelsedepartement län , tre för födelseorten, tre siffror ordningsnummer, och två kontrollsiffror. Totalt 15 siffror, ibland några bokstäver. De används av de flesta myndigheter plus banker och arbetsgivare för skatterapporter, ungefär som i USA, men lite mer begränsat. De har nio siffror inklusive kontrollsiffra, men har inget födelsedatum inbyggt.
Första siffran baseras på vilken provins som utfärdade numret. Det står inte på pass eller körkort. Istället står det på ett särskilt papper man får, eller tidigare ett plastkort utan foto. Man rekommenderas undvika bära med sig papperet eller kortet, och hålla numret hemligt på grund av att det finns problem med identitetsstölder , där folk använder andras nummer för att t. Personnumren i Kroatien kallas för OIB som är en förkortning av Osobni identifikacijski broj Personligt identifieringsnummer.
De har elva siffror och tilldelas alla kroatiska medborgare, folkbokförda utlänningar, juridiska personer och företag. Personnumret skyddar integriteten hos den enskilde individen och anger inte födelsedatum eller födelseort. I internationella kontakter och i internationellt informationsutbyte föranleds personnumret av bokstavskombinationen HR som är landskoden för Kroatien. OIB började tilldelas alla kroatiska medborgare, folkbokförda utlänningar och juridiska personer den 1 januari och är en anpassning till Europeiska unionens regelverk rörande personnummer.
Den bytte ut det föråldrade JMBG-numret Jedinstveni matični broj građana , ett siffrigt personnummer, som användes i forna Jugoslavien och sedermera i det självständiga Kroatien under namnet MBG Matični broj građana. Numren har nio siffror. Det finns inget födelsedatum, födelseplats eller liknande i numret. Den nionde siffran är en kontrollsiffra. Personnumren i Norge kallas fødselsnummer. De har elva siffror.
Sedan kommer tre siffror som är ett löpnummer, där är för de födda på talet och på talet eller talet, med vissa avvikelser från det systemet. Den sista av dessa tre är udda för män och jämn för kvinnor.